Idag drog jag, Sandra, Sanna och Oliwia ut på stan då jag länge propsat på att äta en semla. En semla och latte gjorde dagen kan jag säga! Sedan unnade jag mig ett par marinblå jenastights då mina svarta favvo byxor spruckit sönder, vilka jag inte fick slänga för Sara - så hon tog dom! Det blev även en döskalle-tshirt som passade utmärkt till. Så då vet ni hur jag ser ut ikväll. Undra om detta är mitt första "dagens outfit" inlägg (om man kalla d det?)... I så fall skulle jag tro att det är första och sista.

Vem skulle kunna tro det när jag i princip aldrig åker bil eller buss i Umeå stad. Här tar jag mig fram som lyxigast på cykel, vilket förståss man också kan krocka med, men nu under vintertiden har mina ben fått tagit mig dit jag ska.
Hur som haver så bad Ida och Anna att jag skulle skjutsa dem till flygplatsen då de har gått klart skolan (för alltid!) och skulle fira detta med några vänner i Barcelona. Vilken resa jag inte alls är avundsjuk på. De ska bara äta god mat, mysa och se på fotboll i ett land med +10 grader.
Bilen är en liten, gullig golf som jag knappt får in mina långa ben i och speglarna går inte att vrida då det förmodligen inte är meningen att man ska vara längre än max 170 cm i förarsätet. Vi sitter och pratar medan min hjärna går på högvarv då jag samtidigt som jag ska undvika att sladda runt i svängarna, hitta rätt växel och undvika de passerande bilarna. Ett gott tecken på att jag inte kört bil på ett bra tag, eller att Umeå är en stad jag inte känner till och dessutom sitter jag i en bil som jag inte riktigt har kläm på.
På en raksträcka med lite uppförsbacke kommer vi körandes och jag ser hur en bil tänker svänga ut från en bensinmack men reflekterar inte mer på det då jag har företräde, jag är på huvudled och han kommer från vänster. Men just som det är börjar han köra och han kan inte ha uppfattat mig (den lilla vita bilen gömmer sig bra i detta vita fina vinterlandskap). Foten ligger så hårt på bromsen men inget händer, hjulen rullar som dom ska, eller så inte. Jag väjjer mot diket och den andra bilen hinner precis stanna då jag är nära att ta plogkarmen. Men som tur är hittar jag ettan och bilen har bromsat in så pass mycket att jag sakta men säkert glider mitt mellan den andra bilen och plogkarmen. Efter detta var jag glad över Idas bil och inte alls arg på det lilla utrymmet som jag hamnat i.   

Oj vem skulle kunna tro att min blogg kunde fyllas med så här mycket text?! Jaja läs eller gör det inte. Jag lever.

Gjorde du något 2010 som du aldrig gjort förut?

Ja det gjorde jag. Säkert flera saker men det som jag minns mest var resan till Israel, vilket också var min första utomlandsresa, och sedan så flyttade jag hemifrån!

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?

Inte någon av mina vänner tror jag, däremot blev det tillökning i släkten.

Dog någon som stod dig nära?

Ja två stycken jag känner dog, dock ingen jätte nära.

Vilka länder besökte du?

Jag höll mig i Sverige förutom den härliga resan till Israel.

Är det något du saknar år 2010 som du vill ha år 2011?

Jag saknar inte så jätte mycket saker. Däremot har jag två planer som jag hade tänkt uppfylla år 2011 som jag drömt om en längre tid. Dessa kommer ni kanske få reda på lite senare.

Vilket datum från år 2010 kommer du alltid att minnas?

15 juni vilket var Israel. Känns som ett återkommande ämne.

Vad var din största framgång 2010?

Min största framgång?! Kanske att jag tog mig in här på Umeå Universitet på det program jag ville.

Bästa köpet?

Det måste helt klart vara min systemkamera. Dock så drömmer jag nu bara om att lära mig mer om foto och kanske sedan någon gång skaffa mig en bättre.

Gjorde någonting dig riktigt glad?

Ja flera saker. Men just nu är jag väldigt tacksam för det boende och de människor som omger mig i Umeå. Hade inte kunnat drömma om att det skulle bli bättre.

Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2010?

En låt som absolut kommer att påminna om 2010 måste vara Oskar Linnros – Från och med Du. Enligt mig en underbar låt!

Hur tillbringade du julen?

Till en början på ålderdomshemmet där jag jobbar tillsammans med fina och tacksamma människor. Sedan fortsatte julen hemma hos min farmor tillsammans med släkten.

Vilken kändis var du mest sugen på?

Det finns en som hängt med ett tag nu. Joel Kinnaman skulle jag absolut inte tacka nej till däremot så har Oskar Linnros börjat ta ikapp lite.

Favoritprogram på TV?

Favorit och favorit. Det nya programmet på tv4 ”Så mycket bättre” kommer vara ett program som jag kommer att minnas där man fick höra mycket bra nygamla låtar med härliga människor som jag fick en ny bild av.

Högsta önskan just nu?

Just nu önskar jag bara att 2011 kommer att bli ett bra år fyllt med nya upplevelser och härliga människor.

Just nu känner jag mig inte som en 19 åring. Sitter med mamma och pappa, tittar på Eldsjälsgalan och stickar! Önskade mig en stickad halsduk i julklapp och vet inte om det handlar om lathet eller vad, men min mamma tyckte jag skulle sticka själv. Därför var det garn i en av mina julklappar. Så då är det väl bäst att sätta fart om den ska hinnas användas denna vinter...

Onsdag, torsdag och halva Julafton spenderade jag på Hortlaxgården med de gamla. Lite extra pengar sitter ju aldrig fel. Den andra halvan av julafton var jag hos farmor och det var jätte mysigt och trevligt. God mat, gott sällskap, skratt och en hel del klappar.

Nu har det börjat... mat, mat, mat, spel och skratt.

När jag skulle bädda min säng hade mitt överkast frusit fast mot väggen. Jag slet lös det och kunde sedan riva is från väggen... Detta är väl inte bra, eller? Nu är sängen inte lika nära väggen längre och ett element har placerats för att värma upp och kanske ta bort lite fukt.

Hemavanresan blir av den 2-6 februari och jag tror och hoppas att det kommer bli riktigt kul.

Jag längtar hem i förhoppningen om att jag ska kliva in genom en dörr och just då fyllas med dofter, röda färger, minnen och en känsla av jul.

En lite present från Sara som varit bortrest i två veckor. Hon hade dessutom köpt urläckra babushka dockor, dock var dom inte till mig...

Hittade just min värme kudde som jag fick i våras. Tänk att saker kan försvinna på 17kvm på några månader. Hur som helst så är den fin och varm, den kommer att användas kan jag lova!  

Mina dagar ser just nu ut såhär:



Har tenta på måndag och hade väl tänkt lära mig allt innan helgen. Det går ändå rätt så bra då det känns som att vi (Jag, Sandra och Sanna) har kommit en bra bit. Har suttit på biblioteket i två dagar, 6 timmar båda dagarna, och nött.

Idag tog vi dock en paus och Sandra lockade med mig på sushi lunch. Andra gången och fortfarande inget sådär jätte speciellt. Men jag är säker på att jag kommer att älska det efter nån gång till, det känner jag. 

Just nu längtar jag så oerhört efter ledighet, jul, och alla fina människor där hemma. Men jag tröstar och lockar mig med att efter allt slit kommer kärlek.

• Kameraväska i mindre format
• Nagelvård
• Ett skåp fullt med pysselsaker
• En ny skiddress
• En fotokurs i grundteknikerna
• En kurs i photoshop

(Kan hända att det tillkommer en massa andra prylar;)

Jag har aldrig tyckt om plättar, tro det eller ej, men så är det. Hur som helst så hittade jag här på blogg.se ett recept på kesoplättar, vilket lockade mig. Dessutom skulle man ha i blåbär. Detta tänkte jag, kan ju inte misslyckas, eller?

Detta behövs:
3 ägg
300g keso
ca 6msk mjöl
salt
lite blåbär och om man vill en mosad banan

Blanda äggen med keson och strö ner en nypa salt. Rör sedan ner mjölet (om plättar inte går att vända - ha i mer mjöl), blåbären och den mosade bananen. Stek plättarna i smör.



Resultat: Det var gott. Men jag vet inte om det var så mycket mer. Kanske för att jag inte känner någon större skillnad på vanliga plättar och dessa. Men jag tycker absolut att om du gillar plättar ska pröva detta, kan tänka mig att du gillar det mer än mig.

Det är så kul att komma in här på bloggen och se att besökare bara ökar och ökar. Att folk känner för att ta del av mina foton och den enormt kortfattade text jag förmedlar. Men vem är du? Jag ser dessa siffror och kan ibland ana vem vissa är, men den procenten är väldigt liten i jämförelse med besökare.

Så nu tycker jag att du ska lämna en kommentar så jag får se vem du är.