Ingen dag är den andra lik.
Idag har jag gjort nåt som jag aldrig gjort förut.
Dagen började jag med att spendera med min mamma, Lydia, Elisabet och Filip. Vi for upp till Mjösjöliden där det ska vara Patrullriks till veckan. Kollade läget lite. Min pappa höll på att bygga scenen och det var lite kul att se vart nästan 1800 pers ska bo. Sedan började jag jobba klockan 3. Jag har hand om barnen i Pite Ålstar (en barnkör som ska inviga Piteå dansar och ler) när dom inte sjunger.
När jag kom hem hade pappa rökt abborre (mmm) och det var det godaste jag ätit på länge. Det är en maträtt man borde äta oftare, det är bara benen som förstör lite.
Sedan kom en kompis till mamma och pappa och hälsade på. Han hade kört motorcykel från Göteborg (!). Och självklart när man får tillfället måste man ju ta det att få åka en sväng! Första kilometrarna trodde jag att jag skulle dö. Hjälmen höll på att flyga av och det gick inte att andas som vanligt. Men efter att jag kommit på hur jag skulle sitta och hur jag skulle göra för att andas bäst så njöt jag bara av åkturen - i en hastighet som ibland kunde vara alldeles för hög! Varm luft som fläktade mot benen och det var en riktigt härlig känsla när man nästan låg ner i kurvorna!
Om man älskar fart så rekomenderar jag motorcykel. Absolut!
Dagen började jag med att spendera med min mamma, Lydia, Elisabet och Filip. Vi for upp till Mjösjöliden där det ska vara Patrullriks till veckan. Kollade läget lite. Min pappa höll på att bygga scenen och det var lite kul att se vart nästan 1800 pers ska bo. Sedan började jag jobba klockan 3. Jag har hand om barnen i Pite Ålstar (en barnkör som ska inviga Piteå dansar och ler) när dom inte sjunger.
När jag kom hem hade pappa rökt abborre (mmm) och det var det godaste jag ätit på länge. Det är en maträtt man borde äta oftare, det är bara benen som förstör lite.
Sedan kom en kompis till mamma och pappa och hälsade på. Han hade kört motorcykel från Göteborg (!). Och självklart när man får tillfället måste man ju ta det att få åka en sväng! Första kilometrarna trodde jag att jag skulle dö. Hjälmen höll på att flyga av och det gick inte att andas som vanligt. Men efter att jag kommit på hur jag skulle sitta och hur jag skulle göra för att andas bäst så njöt jag bara av åkturen - i en hastighet som ibland kunde vara alldeles för hög! Varm luft som fläktade mot benen och det var en riktigt härlig känsla när man nästan låg ner i kurvorna!
Om man älskar fart så rekomenderar jag motorcykel. Absolut!
Kommentarer
Trackback