I våras råkades min cykel (för första gången på 3år) få punka. Till min förskräckelse tog det också flera dagar (kändes som veckor) att laga. Detta pga min okunnighet och icke försiktighet. Nu. Ett halvår senare är det dags igen. Imorse när jag kom till förrådet och skulle plocka ut den, stod den där och bara flinade åt mig. Min cykel, det är nog den ägodel jag flitigast använder här i umeå. Den är med mig sommar som vinter. Den kan till och med ge mig glädje och choklad när den fått stå någon annan till tjänst. Nä, är väl bara att ta tag i det..