Inget har förändrats och du vet inte om det

På träden hänger ett tunt lager med snö. Där bakom kan man skymta solen. Ett rött ljus över himlen men en sol som inte orkar ta sig upp. Ute hör man en skoter långt borta och luften som kryper ner i lungorna fyller en av hopp. Ett hopp som fort försvinner när man andas ut. För någonstans mitt i alltihop hänger en arg och förvirrad känsla. En känsla som stärks när telefonen plingar. Vill inte men jag gör det ändå. Efteråt ångrar jag mig som alltid och känslan blir bara starkare och starkare. Varför går jag alltid på det... 

Har en frågestund i min blogg nu, om du har någon fråga så skulle det vara jätte trevligt! :)



Ha en underbar söndag!