Gårdagen bjöd på "första" härliga vårvädret. Och efter en vinter här i Sverige är det bäst att ta vara på solen och fylla på D-vitamin förrådet. Trots vädret spendera jag större delen av dagen antingen i bil eller inomhus. PMUs nya secondhand behöver nåt att sälja och självklart ställer man upp. Luleå och Arcus hallen bjöd på en hel del grejer och där ett tag trodde vi att det aldrig skulle ta slut. Vi funderade över vad vi egentligen hett oss in i. Men efter att ha stått och sorterat bla kläder, barnsaker och porslin, ja ni vet vad som brukar bli över från loppisar, i över 5 timmar skrek fötterna efter luft och frihet och ryggen efter en säng. Vi hade fyllt en långtradare och lite därtill med kartonger och säckar. Jag är dock glad att det är någon annan som ska packa upp lasset...

Igår kom den goda nyheten om nytt boende. Fjärilar i magen. Drömmar om stora ytor med mysiga soffor, köksbänk som är högre än låren och köksbord som rymmer hela tjocka släkten är snart verklighet. Det har alltid funnits så många idéer och nu finns också möjligheter. Glädje!

Måste lägga upp lite inspiration

Spring framåt och kasta bakåt. Det var väl ungefär det jag visste. Nu vet jag lite mer och har tänkt lägga ner mer tid på att lära mig resten också. Det var riktigt kul. Gruvar dock för träningsvärken som kommer att komma...

Efter en vecka är nu detta tält i mina ägor och till helgen ska det ställas upp för granskning. 

Tänk att mitt i veckan få besök. Inte bara en dag utan med övernattning också. Efter att ha bott här i snart två år har jag under två dagar fått uppleva en helt ny "värld" som finns här i Umeå. Sjukhuset. Med finaste morfar och mormor.

2 kokta ägg

Havsfiske, Humla och Gräsand.

För var dag som går inser jag hur lyckligt lottad jag är. Under de två senaste veckorna på hemmaplan har detta bara bekräftats ännu mer. All kärlek till er!

Här är en gulleplutt som har blivit sååå stor. Tur att vi inte fortsätter att växa och utvecklas så fort under hela livet!

Snö, regn och solsken. Asfalt, slask och ishalka. På den relativt korta streckan möts jag av allt detta. Men det mest furunderliga och ledsamma är ju att ju längre söderut jag kommer desto vitare blir backen. På något ironiskt sätt är det människorna som absolut inte vill ha snö som får den. Jag vill nog inte ha snö till påsk i så fall.