För länge, länge sedan fanns det en godistillverkare som på ålderns höst ville göra en speciell sorts godis som en hyllning till Jesus. Till att börja med bestämde han att godiset skulle ha hård konsistens, eftersom Jesus är den fasta klippan. Sedan bestämde han att godiset skulle ha formen av ett J, som en symbol för Jesunamnet. Vänt upp och ned skulle det då också ha formen av en herdestav, som en påminnelse om att Jesus är den gode herden. Den smak han valde var pepparmint, som påminner om isop. Isop används i Gamla Testamentet i sammanhang som handlar om renhet. Färgen skulle vara vit, också den en symbol för Kristi renhet och helighet. Slutligen lade han också till röda ränder, som en påminnelse om det blod som flöt när Jesus dog för oss. Den julen pryddes godistillverkarens julgran av polkagrisstänger, som ett tyst vittnesbörd om vem barnet i krubban egentligen är.
.

Packat och klart. Denna dag var tänkt att vi skulle viga till solen. Men i brist av solstrålar blev det en dag med spel, promenad, film och en hel del skratt. Nu ska vi äta vår sista måltid innan vi klockan 5 imorgon bitti startar vår 29 timmar långa resa hem. Nästa gång är jag i Sverige. Ses (bokstavligen)!

Nu borjar det narma sig. Idag har vi skickat hem nagra i ganget, tva till far pa tisdag innan vi, resten, aker pa onsdag. Det kanns inte alls lange sedan jag forsta gangen satt har pa internetcafet och var helt chockad over vilket land jag hade kommit till. Samtidigt som jag tanker tillbaka och inser hur mycket vi fatt vara med om, sett, luktat och hort. Det kanns helt sjukt att fem veckor redan har gatt. De dagarna som ar kvar njuter vi bara av solen, da jag gissar att den ar ganska franvarande dar hemma. Langtar efter er alla, men snart ses vi!
.

Helt tyst, bara ljud av mindreaktiga fåglar och enstaka skrik av apor. Så plötsligt får vi ta ett stort kliv över en rykande färsk hög med eleantbajs. Några steg till och hjärtat är påväg ut ur bröstet. Ett stort brak och en skymt av en stor grå rumpa försvinner snabbt in bland buskarna och fortsättningsvis hörs bara kvistar som bryts av och mindre träd som faller. Min första vilda elefant! Jag målar upp en plan inom mig själv; räddningen om elefanten skulle komma tillbaka. Jag skyndar att kolla mig runt efter djungelns största träd men möts av en mindre besvikelse. Jag inser att där finns bara klena små grenar vilka elefanten lätt skulle köra över. Jag tänker och intalar mig själv om att bästa alternativen är nog att låtsas som att jag inte finns eller spela död.

Jag har kommit på att jag älskar elefanter! De är ENORMA med håriga snablar och stubbig svans. Denna gulliga elefant fick 10 rupies (ca 1kr) och välsignade mig sedan. (Synd bara att han inte får leva ute i djungeln som en elefant ska, utan har blivit tränad till att välsigna folk).