Det är bara att gå och gå och gå. Nöta. Ryggsäcken och skorna ska sitta perfekt på en vecka för en vecka. Men dom klarar det nog rätt så bra, det är värre för mina fötter och axlar. Idag blev det en tur som hade ganska liknande underlag men som inte alls var i samma svårighetsgrad.
Kan inte klaga på vädret och utsikten iaf!

Sommaren har inte börjat förän man bäddat och flyttat ut kudden till stugan på gården. Miniatyren av vårt stora varma hus. Dock blev denna sommaren ett undantag då jag bäddade inne i huset direkt jag flyttade hem. Men NU, bättre sent än aldrig, springer jag ut i den kyliga kvällsluften för att sova svalt. Ännu mysigare blir det då man hör regnet smattra på plåttaket och häggen slå med sina grenar på fönstret.

Jag har en underbart duktigt pappa som tillverkade en form åt mig på beställning. Önskade mått och tillsist låg där ett E. Jag fyllde halva formen och la sedan ned armering för hållbarheten. Fyllde och skrapade till ovansidan för en fin yta. Väldigt viktigt att trycka ned betongen för att luft ska komma upp till ytan, och på så sätt slippa alla dessa lufthål. Lät torka något dygn (blev till och med något dygn för mycket) innan jag plockade bort formen. Betongen hade då fastnat i plywoodskivan och sprack därför när jag skulle lossa den. Men trots detta så håller den ihop i och med armeringen.








Köpte en lampskärm i glas på secondhand för 3 kr som jag sedan fyllde med betong. Vid toppen stoppade jag ned ett ljus och lät det stå där i ca 1-2 timmar innan jag plockade bort det. Efter att det fått torka i ett dygn knackade jag sönder glaset och hade då en fin rund ljusstake.

Visst är det underbart. En ledig dag och vi sätter oss vid eldstaden nere vid vattnet. Tänder en eld och värmer upp våffelgärnet. Vissa blev frasiga, andra trasiga. Vissa fick ingen färg och andra fick Josse. Nästa gång jag tittar på klockan är den kväll. En hel dag har gått och visst är det skönt att kunna känna ett lugn över att inte ha åstadkommit mer än ett par våfflor under en dag. Det mest krävande var nog att plocka jordgubbarna, men det var det lätt värt!

Efter 5,5 mil... 3,5 timma och en stigning på ca 250 meter var vi framme med cyklarna vid vår stuga i västerbotten. Vi insåg ganska fort att vädret förmodligen inte var på våran sida men att vi hade fel. Nästan snustorra (förutom svetten) var vi då vi anlände. Vi åt middag och sedan såg vi då några grabbar körde skoter på Byskeälven.