Har ont i magen, en klump i halsen och tårarna är på väg. Jag känner hur mycket jag skulle vilja hjälpa till men det känns som att jag inte har vad som krävs, att jag inte är tillräcklig. All denna ovisshet orkar jag inte med. Skulle vara lättare om jag visste...

---

Har slutat bry mig om vissa saker. Jag lämnar det som jag förut kunde ligga en hel kväll och gråta över. Idag vet jag att det inte är värt att gråta en tör över, det är inte värt att lägga ner min energi på. Jag vet att jag inte ska bry mig utan lämna det åt sidan. Men trots att jag vuxit inombords så kommer det stunder då jag inte kan låta bli att tänka på hur det kunde ha varit och vad det var som gick så snett.