Den absolut sista veckan som vi nu ska spendera iklädda rollen som BF3A började med en samling av klassen i det klassrum som kommer bli vårt fönster utåt på fredag, Hä25. Fröken Carina var där. Och inte bara henne utan många andra lärare från dessa tre år kommer man bära med sig ett tag framåt. Roliga, duktiga, ambitiösa - you name it. Alltid lika tråkigt att skiljas från något, vare sig det varat i tre timmar eller tre år. Och fastän våran klass kanske inte är den bästa på att planera, ställa till med grejer eller komma överens så har jag höga förväntningar på veckans dagar och slut. Jag längtar tills vi står där i Hä25 - finkläder, högklackade skor, sminkade och en vit mössa på huvudet - känner glädje från topp till tå och alla skriker i mun på varandra. Just den stunden kommer jag inte känna någon sorg över att vi ska skiljas tror jag, men det kommer att finnas där någonstans. Kanske på morgonen, kanske när man står och kramas eller när man skiljs efter vi åkt studentflak.


GLÄDJE!