På den där sekunden kan allt hända. Förberedd eller inte. För mig har den där sekunden ofta varit något positivt. Något gott. En sekund som lett mig rätt. En annan som utvecklat mig. Vissa har jag väntat på länge och andra har överraskat mig. Jag har skrattat. Jag tackar Gud.

Men så är det inte alltid. En och samma sekund har ödelagt en människas, en hel familjs, liv. En annan som känts som en evighet i det tysta. Jag ser ett sår på min pappas hals som vittnar om en sekund som kunde raserat mitt liv. Sekunder som betyder. Som betyder så otroligt mycket.

Jag gråter. Finner inga ord.

En sekund kan jag styra över. Men jag kan inte styra över alla. Vilken tur. Vilken otrolig tur. Jag har valt att lägga mina sekunder i Guds händer. Jag vet att han tar hand om dem åt mig. Jag upplever sekunder jag aldrig annars skulle få uppleva. Jag ber och ser. Ännu en sekund vars konsekvens lett till glädje.

Kärlek.