Sen mellanstadiet då fröken tvingade oss att måla flirtkulor som planeter och hänga dem i snören runt solen kan jag nog räkna på ena handen de gånger jag funderat kring vårt solsystem och galaxer. Jag var därmed inte heller exalterad över dagens studiebesök på Umeås egna planetarium. Jag säger inte att det inte var riktigt fränt att få uppleva planeterna på väldigt nära håll genom deras kupolbiograf med 3D, för det var det. Och att titta på "riktiga" stjärnor genom deras bärbara teleskop var till och med riktigt läckert! Man får perspektiv och som en av ungdomarna uttryckte sig så känner man sig verkligen som en liten fis i rymden...